FÖR LÄRAREN: Självkännedom och styrkor

1. Självkännedom och styrkor

God självkänsla är en del av det psykiska välbefinnandet. Självkänsla avser individens uppfattning om sig själv och sina egna styrkor. Självkänsla är att tro på sina egna förmågor och mod att vara sig själv. Självkänsla handlar också om att uppskatta sig själv och se sitt liv som värdefullt och unikt. Samtidigt är det förmågan att uppskatta andra personer. Självkänsla innebär förmåga att ta hänsyn till andra, men å andra sidan är det även självständighet och oberoende av andras åsikter.

Självkänsla uppstår genom interaktion

God självkänsla hjälper att ställa rätt kravnivå och mål för sig själv, och å andra sidan klara av misslyckanden och besvikelser. Självkänslan påverkar en persons agerande och beslut, medan följderna av handlingarna i sin tur påverkar självkänslan. Självkänsla bygger på både givna och förvärvade element. Grunden för en given självkänsla är det grundläggande förtroende som uppstår genom den vård och omsorg som upplevs i barndomen. Med självkänsla menas också uppfattningen om huruvida man är accepterad som man är. Förvärvad självkänsla uppstår genom egna handlingar och feedback från andra. Självkänslan kan variera i olika stadier av livet. Till god självkänsla hör upplevelsen av att kunna påverka sitt eget liv. Känslan uppstår genom att känna sig själv och sina rötter och från de egna önskemålens och värdenas klarhet. Självkänslan påverkas till stor del av om en individ känner sig betydelsefull i samhället och kan påverka frågor som berör hen själv och samhället. Alla har ett behov av att få acceptans och uppskattning i den miljö där de dagligen befinner sig. Skolans roll är att se till att varje ung person får uppleva sig vara betydelsefull.

Lär känna temperamenten!

Temperament innebär individens medfödda kapacitet och förmåga som bestämmer typiska reaktionssätt och beteendestil för just den personen. Inget temperamentsdrag är bättre eller sämre än ett annat. Temperamentsdrag beskrivs ofta i en skala från hög till låg. Temperamentstendenser kan påverkas av uppväxt och kultur, men själva temperamentet förändras ändå inte. Att lära känna sina egna temperamentsdrag ökar elevernas självkännedom och hjälper dem att vara empatiska mot sig själva och uppskatta andras egenskaper som skiljer sig från de egna. Att identifiera och uppmärksamma olika temperament kan också hjälpa vuxna att förstå inlärnings- och interaktionssituationer i skolan. Att bekanta sig med ämnet ger insikter om till exempel att en tyst elev kan vara motiverad och intresserad, även om hen inte aktivt visar det utåt. Eller att det kan finnas en känslighet för yttre stimuli bakom den rastlösa elevens handlingar.

Styrkorna i centrum

Skolans verksamhetskultur och lärare kan stärka och stödja utvecklingen av den ungas självkänsla. Unga behöver beröm och någon som lyssnar. Genom att identifiera sina styrkor och vidareutveckla dem lär sig den unga att använda sina styrkor även i utmanande situationer. Genom att visa förtroende för en ung persons förmågor ger den vuxna inspiration till den unga att lära sig mer och stärka hens positiva självbild. Fostrarnas roll är att tillhandahålla inlärningsförhållanden som hjälper eleven att delta och utvecklas individuellt som en del av samhället. Det är bra att komma ihåg att eleverna också har andra styrkor än de som är relaterade till akademiska färdigheter. Varje ung person bör få positiv feedback även utan prestationer. Ett varmt leende och en blick eller yttrande om hur trevligt det är att se den unga idag, kan vara små men betydande sätt att stärka självkänslan.

Källa: Pesonen, A., Nurmi, R. & Hannukkala, M. 2022. En välbefinnande skola. MIELI Psykisk Hälsa Finland rf