FÖR LÄRAREN: Känslofärdigheter

1. Känslofärdigheter

Känslor är en naturlig och viktig del av livet. De uppstår i interaktion  med andra personer. Känslorna styr beteendet och motiverar männ- iskan. Alla känslor har budskap och betydelse. För att bättre förstå sig  själv och andra måste man kunna identifiera, hantera och uttrycka  sina känslor. Känslor är en del av skolans vardag och påverkar inter- aktionen och välbefinnandet för både elever och vuxna. Känslofärdig- heter är också en av de viktigaste färdigheterna som stöder psykisk  hälsa 

Känslor förbereder dig för handling

Känslor bygger på omedvetna emotioner. Emotioner är hur hjärnan reagerar  på en stimulans och manifesteras i kroppen som fysiologiska förändring- ar, så som svettning eller pulsens rytmförändring. Känslor är alltså alltid  en reaktion på något och förbereder en person för handling. Känslorna har  också stor betydelse för hur till exempel studier och arbete går, såväl som  för uthållighet och problemlösning. Det egna emotionella tillståndet påver- kar samspelet med andra och hur en person tolkar signalerna runtomkring  dem. Hur en person reagerar och känner påverkas av hens tidigare erfaren- heter, interaktioner i familjen och kulturen. 

Hjärn- och känslostormar

Hjärnans utveckling under tonåren är en betydande process. Efter fos- terstadiet inträffar de viktigaste förändringarna i nervsystemet just i detta  åldersstadium. Tonåren involverar ofta starka emotionella stormar, tank- löshet och risktagning som kan vara svåra för en vuxen att förstå. Det om- råde av pannloben i hjärnan som utvärderar känslor och reglerar aktivitet  utvecklas först senare, vilket även förklarar ungas emellanåt häpnadsväck- ande beteende. Starka känslomässiga reaktioner och impulsivt beteende  orsakas i sin tur av hjärnans limbiska system, som börjar utvecklas redan på  tröskeln till tonåren. Ju tidigare puberteten börjar, desto större tidsinter- vall uppstår mellan utvecklingen av det limbiska systemet och pannloben.  Dessa stora förändringar i hjärnan utvecklar en ung persons tankesätt och  sociala beteenden på vägen mot vuxenlivet.  

Svåra känslor

Under tonåren reglerar känslorna viljan och den unga behöver information om svåra känslor. Skamkänslan kan vara som störst, misslyckande och hjälplöshet skrämmande. Det är vanligt att en ung person är irriterad, men irritationen orsakas ofta av en annan känsla än den som märks vid första anblick - en, såsom otrygghet eller osäkerhet. Känslofärdigheter hjälper att lugna starka och påfrestande känslor. Det går även att lära sig att tolerera svåra känslor, och agera på ett sätt som lättar känslorna på ett kontrollerat sätt och utan att skada sig själv eller andra. Det skulle vara viktigt att lära sig att det inte finns något behov av att re - agera på en känsla omedelbart eller vidta åtgärder för att eliminera känslorna. Inga känslor varar för evigt, och redan det att man förstår detta ger tröst när man sitter fast i en obehaglig känsla. Det är viktigt för en vuxen att berätta för den unga att även stora känslor planar ut och försvinner med tiden. I ett starkt emotionellt tillstånd kan du lämna en aggressiv situation, söka en lugn plats, komma ihåg trevliga saker eller prata lugnande till dig själv. Med hjälp av dina egna tankar kan du fokusera på något annat, till exempel kan du räkna till tio eller koncentrera dig på din andning. Andnings- och medvetenhetsövningar hjälper en att tolerera och hantera obehagliga känslor. Andningen följer alltid med en person, så andningsövningar ger dig möjlighet att lugna ditt sinne och kropp när som helst, var som helst. Känslomässiga påfrestningar kan också lindras genom aktiviteter och kreativitet, såsom att motionera, skriva eller spela/lyssna på musik. Ibland kan en ung person försöka kontrollera plågsamma känslor på sätt som ger tillfredsställelse och som kan leda till missbruk (tobak, alkohol, ätande, hasardspel). Att undertrycka känslor förbrukar en persons kraftresurser och är skadligt för den psykiska hälsan. Undertryckande ökar speciellt utsöndringen av stresshormoner och höjer blodtrycket. Att undertrycka känslor kan också vara en riskfaktor för utveckling av olika psykiska och fysiska sjukdomar.

Psykisk hälsa genom emotionella färdigheter

Det är ändå inte meningen att människan ska leva mitt i konstant lugn utan stora emotionella upplevelser. Var och en av oss, och särskilt de unga, behöver en accepterande och öppen atmosfär där olika känslor är en del av livet – genom att respektera andra och värdera sina egna känslor. Att prata om alla typer av känslor skapar bättre välbefinnande och emotionell atmosfär också i samhället. Att dela positiva känslor förstärker dem ytterligare, medan att prata om obehagliga känslor tenderar att lindra deras intensitet och får oss att må bättre. Att identifiera, acceptera, ge ord för och konstruktivt uttrycka känslor är emotionella färdigheter som leder dig att agera klokare i betungande situationer, samt att frigöra utrymme för kreativitet och lärande.

Källa: Pesonen, A., Nurmi, R. & Hannukkala, M. 2022. En välbefinnande skola. MIELI Psykisk Hälsa Finland rf