FÖR LÄRAREN: Bakgrund, anvisningar och nerladdningsbara material
1. Körkortet i psykisk hälsa som en del av skolans arbete för att främja psykisk hälsa
Skolprogram som syftar till att stärka känslo- och interaktionsfärdigheter minskar depression, aggressivt och impulsivt beteende samt mobbning. (Durlak m.fl. 2011)Färdigheter inom psykisk hälsa med körkortet
Helheten Körkort i psykisk hälsa har utvecklats i samarbete med Tavastehus stad och MIELI Psykisk Hälsa Finland rf för att öva grundskoleelevers färdigheter inom psykisk hälsa.
Helheten består av kunskaper och färdigheter relaterade till psykiskt välbefinnande i enlighet med läroplanen. Informationsinnehållet presenteras på åldersnivå och med hjälp av exempel. Övningarna utförs individuellt eller i grupp. Innehållet innehåller även hemuppgifter och exempel på att öva färdigheterna i vardagssituationer. Efter att man gått igenom och övat en färdighet, ger läraren eleven tillåtelse att markera målet som utfört.
Läraren får färdiga material av helheten för en målinriktad undervisning i färdigheter inom psykiska hälsa som finns skrivna i läroplanen. Körkortets innehåll stöder bland annat tillämpningen av känslo- och interaktionsfärdigheter, självkännedom, agerande i en grupp och upprätthållande av psykisk hälsa i vardagen.
Bakom rubriken FÖR LÄRARE finns mer information, källor och litteratur samt användbara länkar. De viktigaste källorna är MIELI Psykisk hälsa Finland rf:s material Må bra tillsammans – handbok för främjande av lågstadieelevers psykiska hälsa samt för En välbefinnande skola - handbok för främjande av högstadieelevers psykiska hälsa. Som bäst förbättrar regelbundet stärkande av färdigheter inom psykisk hälsa både elevens, klassgemenskapens och lärarens välbefinnande.
Färdigheter inom psykisk hälsa i läroplanen
I de allmänna delarna av läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) betonas främjande av hälsa och välbefinnande. Läraren ska övervaka och stödja varje elevs välbefinnande.
Vardagskompetens och förmåga att ta hand om sig själv är ett av de sju läroämnena inom mångsidig kompetens, och där lär man sig hur man ska agera för sitt eget välbefinnande och det gemensamma välbefinnandet, för att vardagen ska fungera smidigt och för tryggheten. Innehållet för årskurserna 1–2 inkluderar bland annat gemensamma spelregler, goda vanor och uppmuntrande feedback. Emotionella färdigheter utvecklas till exempel genom lek och drama. Eleverna övar också på att planera sin egen användning av pengar, att söka hjälp och att agera i farliga situationer.
Färdigheter inom psykisk hälsa undervisas i högstadiet i läroämnet hälsokunskap och i lågstadiet i hälsokunskapens innehåll i läroämnet omgivningslära. I årskurs 1–2 övar eleverna på färdigheter i att agera i grupp och på emotionella färdigheter, samt främjande av psykiskt välbefinnande, såsom att värdesätta sig själv och andra. Eleven övar på samarbetsfärdigheter och att agera i olika grupper. Eleven instrueras att reflektera över faktorer som stöder tillväxt och utveckling samt hälsa och välbefinnande. Hen bekantar sig med säkerhetsfärdigheter samt säkerhetsanvisningar. Dessutom övar man på vardagsbeteenden i olika situationer, respekt för fysisk integritet, förebyggande av mobbning och att söka hjälp.
Dessutom lär man sig färdigheter som stöder den psykiska hälsan i flera läroämnen, såsom religion, livsåskådning, modersmål och litteratur samt gymnastik och andra konst- och färdighetsämnen.
Läraren som främjare av den psykiska hälsan
Förutom att undervisa färdigheter inom psykisk hälsa har lärare en central roll i att skapa en trygg skola och klassgemenskap. Skolvardagen för med sig regelbundenhet, permanens, rutiner, gränser och bekanta vuxna i barnets liv. Lärarna kan skapa en hoppfull atmosfär där man gläder sig över de små sakerna i livet. En varm och stödjande klassgemenskap är den bästa miljön för att lära sig både färdigheter inom psykisk hälsa och för att hantera besvikelser och konflikter.
Lärarens förmåga att uttrycka acceptans och tillgivenhet för varje elev genom blickar, gester och ord bygger en grund för emotionell trygghet. Läraren förmedlar känslan av att barnet är en tillräcklig och värdefull medlem av klassgemenskapen. Läraren ingjuter tro hos eleven att hen kan och klarar av utmaningar som uppstår. Allt detta är av stor betydelse för elevens psykiska hälsa nu och i framtiden.