FÖR LÄRAREN: Bakgrund, anvisningar och nerladdningsbara material

1. Hur används materialet Körkort i psykisk hälsa?

Skolprogram som syftar till att stärka känslo- och interaktionsfärdigheter minskar depression, aggressivt och impulsivt beteende samt mobbning. (Durlak m.fl. 2011)

Studier visar att man bäst lär sig färdigheter inom psykisk hälsa, såsom känslo- och interaktionsfärdigheter, med ett regelbundet och långsiktigt program. Helheten Körkort inom psykisk hälsa består av en enhetlig väg för lärandet av färdigheter inom psykisk hälsa och läromedel för allt från den första undervisningen till högstadiet. Färdigheterna inom psykisk hälsa grundar sig på läroplanen och bl.a. teorier som omfattar psykisk hälsa (Corey Keyes 2005, 2007).

När används Körkort i psykisk hälsa?

I högstadiet kan körkortshelheten behandlas till exempel på klasshandledarnas lektioner, på olika läroämnens lektioner såsom hälsokunskap, inom området Vardagskompetens som hör till mångsidig kompetens, som en del av branschöverskridande lärandehelheter, studiehandledning, elevvården och lektioner och temadagar som hålls av yrkesfolk (läs kapitel 2).

Uppföljning av framskridandet

Elevens självutvärdering av sina egna färdigheter stöder lärandet. Det lönar sig att åt eleverna skriva ut målförteckningen med mål som kan kryssas för (kapitel 4). Efter att man gått igenom och övat en färdighet ger läraren eleven tillåtelse att markera målet som utfört. När man har uppnått alla mål kan läraren skriva ut diplomet Körkort i psykisk hälsa (kapitel 5), som eleven om hen vill kan använda till exempel när hen söker sommarjobb.

Användningen av läromedlet

Kunskaper och färdigheter övas med hjälp av diaserier som är utarbetade för att vara anpassade till åldersnivån och praktiska. Läraren ska titta igenom diaserien innan lektionen och välja innehåll och övningar som hen vill fokusera på. Det är inte viktigt att hinna med allt i alla grupper: grupperna samtalar olika mycket och har olika utvecklingsnivåer. Till exempel är en del av övningarna i avsnittet Respektera din kropp lämpliga för alla och en del för niondeklassare som över färdigheter i parförhållanden.

Beakta följande om det tekniska genomförandet:

• Efter att ha slutfört flervalsuppgifterna återgår man till diaserien via Menyn (övre vänstra hörnet).
• När du öppnar en länk i diaserien öppnas webbsidan i ett nytt webbläsarfönster. Diaserien blir alltså kvar under webbläsarfönstret som öppnas. När länken har visats, minimera webbläsarfönstret (stäng det inte!). Detta tar dig tillbaka till diaserien.

Teoretisk bakgrund och länkar för lärare

Bakom rubriken FÖR LÄRARE finns mer information, källor och litteratur samt användbara länkar. De viktigaste källorna är Må bra tillsammans – Handbok för främjande av lågstadieelevers psykiska hälsa samt Välbefinnande i skolan – Stärkning av färdigheterna i psykisk hälsa i högstadiet (MIELI Psykisk hälsa Finland rf). Otaligastudier om materialets effekter har gjorts.

Till otaligastudier

2. Psykisk hälsa i läroplanen

Skolans vuxna som främjare av den psykiska hälsan

Enligt Världshälsoorganisationen WHO arbetar alla medlemmar i skolgemenskapen i hälsofrämjande skolor för välbefinnande. Skolans vuxna spelar en nyckelroll för att skapa en trygg skol- och klassgemenskap. Skolvardagen för med sig regelbundenhet, permanens, rutiner, gränser och bekanta vuxna i den ungas liv. Lärarna kan skapa en hoppfull atmosfär där man gläder sig över de små sakerna i livet. En varm och stödjande klassgemenskap är den bästa miljön för att lära sig både färdigheter inom psykisk hälsa och för att hantera besvikelser och konflikter.

Förmågan hos skolans vuxna att uttrycka acceptans och uppskattning av varje elev med blickar, gester och ord bygger en grund för emotionell trygghet. Den vuxna förmedlar känslan av att eleven är en tillräcklig och värdefull medlem i klassgemenskapen. Den vuxna ingjuter tilltro hos eleven att hen kan och att hen klarar framtidens utmaningar. Allt detta är av stor betydelse för elevens psykiska hälsa nu och i framtiden.

Färdigheter inom psykisk hälsa i läroplanen

I de allmänna delarna av läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) betonas främjande av hälsa och välbefinnande. Läraren ska övervaka och stödja varje elevs välbefinnande.

Vardagskompetens är ett av de sju integrerade delområdena inom mångsidig kompetens, där man lär sig man hur man agerar för det egna och det gemensamma välbefinnandet samt trygghet. Innehållet omfattar bl.a. känslofärdigheter och social kompetens samt ansvar för renlighet, trivsel och atmosfär i läromiljön. Vikten av att skydda privatlivet och personliga gränser diskuteras och man lär sig tillvägagångssätt för detta. Eleverna bekantar sig också med hållbar konsumtion och sparsamhet.

I högstadiet lär man sig färdigheter inom psykisk hälsa i läroämnet hälsokunskap.

• Målet är att eleven förstår vad resursbaserat hälsofrämjande är och vilka faktorer som stärker och äventyrar fysisk, psykisk och social hälsa.
• Eleven lär sig betydelsen av dagsrytm, sömn, kost, motion, gemenskaper, fritidsaktiviteter och kultur för att främja hälsan och informations- och kommunikationsteknikens betydelse för hälsan och välbefinnandet.
• Innehållen i tillväxt och utveckling betonar psykiskt välbefinnande, sexuell utveckling och trygghetsfärdigheter, byggande av identitet, självbild och självkännedom, att värdesätta och ta hand om sig själv samt vikten av familj och närstående.
• Eleven utvecklas i interaktionsfärdigheter, att uttrycka och reglera känslor, att känna igen kroppens och sinnets signaler, samt förmågan att hantera olika stress-, konflikt- och krissituationer. Eleven övar också på att identifiera sina egna värden och attityder.

Dessutom lär man sig färdigheter som stöder den psykiska hälsan i flera läroämnen, såsom religion, livsåskådning, modersmål och litteratur samt gymnastik och andra konst- och färdighetsämnen.

3. Psykisk hälsa och främjandet av den

Vad är psykisk hälsa?

Psykisk hälsa är en väsentlig del av hälsa och välbefinnande. Enligt WHO:s definition är psykisk hälsa ett tillstånd av välbefinnande, där en person kan se sina egna förmågor och klara av utmaningar som hör till livet, samt arbeta och ge sin egen insats i gemenskapens verksamhet. ”Målet med främjandet av psykisk hälsa är att stödja positiv psykisk hälsa genom att stärka psykiskt välbefinnande, kompetens och motståndskraft och genom att skapa boendeförhållanden och en miljö som är stödjande” (WHO 2004).

Psykisk hälsa som livskompetensrelaterat begrepp innebär att psykisk hälsa förstås som en resurs, som hjälper oss att klara av vardagen, arbeta och lära oss nya saker, komma överens med andra och må bra. Psykisk hälsa hjälper oss att kontrollera tillfällig ångest och acceptera förändringar i våra liv. Man kan lära sig och stärka dessa färdigheter under alla skeden av livet.

”Det finns flera begrepp för positiv psykisk hälsa, men gemensamt för dem är att de i olika grad betonar individens

• psykiska resurser (till exempel förmåga att möta motgångar),
• möjligheter att påverka sitt eget liv, 
• hoppfullhet och livskompetens, 
• tillfredsställande sociala relationer samt 
• en positiv uppfattning om sig själv och sina utvecklingsmöjligheter (till exempel god självkänsla).

Positiv psykisk hälsa omfattar ett emotionellt (känslor), psykologiskt (positiv aktivitet), socialt (relationer till andra och samhället), fysiskt (fysisk hälsa och kondition) och andligt (känsla av mening med livet) välbefinnande. 

Positiv psykisk hälsa har konstaterats ha samband med till exempel bättre fysisk hälsa, bättre livskvalitet, högre skolprestationer och positivt hälsobeteende.”

Källa: THL 2020. Positiv psykisk hälsa (på finska)

4. Medveten närvaro som en del av skolvardagen

Dagens värld är full av stimuli och därför är det svårt för många elever att lugna sig på en lektion och fokusera på lärandet. Eleverna verkar ofta gå ”på övervarv” redan i början av skoldagen och det är svårt att arbeta långsiktigt. Det lönar sig att inleda eller avsluta lektioner med en närvaroövning, eller så kan man hålla en kort andningsövning mitt i lektionen. En sådan här paus lugnar sinnet och kroppen och hjälper med att fokusera på lektionens prestationer eller till exempel en provsituation.

Det är viktigt att vägleda den unga i lämpliga sätt för att lätta på stress och belastning mitt i vardagen. Ibland är det bra att vara utan någon form av prestation. Även i skolan är det viktigt att se till att det finns utrymme för ögonblick av lugn och vila. Även en liten paus laddar hjärnan och kroppen och hjälper dem att återhämta sig. Lugnande färdigheter och medveten närvaro hjälper också till med känslomässig hantering och i mänskliga relationer. Det är naturligt för en person att handla känslomässigt i situationer när hjärnans limbiska system svarar på dem först. Pannloben reagerar lite långsammare och riktar vårt beteende i en konstruktiv riktning, så att situationen kan tolkas och förståndet kommer med i situationen. Andningsövningar hjälper den unga att stanna upp och göra mer medvetna val även då hen upplever intensiva känslor. Andnings- och närvaroövningar är också bra för att somna och lindra stress. De lugnar det autonoma nervsystemet och jämnar ut pulsen.

Varje avsnitt i Körkort i psykisk hälsa avslutas med en övning i medveten närvaro. Man kan antingen lyssna på den som inspelning eller så kan läraren läsa den. Samma övning kan upprepas flera gånger. Om dylika övningar är nya för gruppen är det bra att stå ut med kaos ett tag. Det är värt att ge en bakgrund till eleverna varför det är bra att öva närvaro och vilka fördelar övningarna har. 

Mera information och övningar: Det välmående och lärande sinnet

5. Nerladdningsbara målen för Körkort i psykisk hälsa

Ladda ner målen för Körkort i psykisk hälsa till högstadiet!

6. Nerladdningsbart diplom

När en elev har slutfört högstadiets Körkort i psykisk hälsa kan hen utfärdas diplomet Körkort i psykisk hälsa. Utfärdaren av diplomet fyller i elevens namn, tid för utfärdandet, plats och egen underskrift på den utskrivna diplommallen. Diplomet kan skrivas ut i nyanser av grått eller i färg.