FÖR LÄRAREN: Vardagens val

1. Vardagens val

Kraftresursmängden varierar under livets gång. Med vardagliga medel kan du samla dina egna resurser och ta hand om ditt ork. Att beakta vardagliga val stöder en ung persons uppväxt och psykiska välbefinnande. Det är bra att lära sig att identifiera vilka saker i ens eget liv ökar välbefinnandet och vilka faktorer som belastar och tar energi. Den unga behöver ofta stöd för att balansera skolgång och fritid, som att kombinera skolarbete och fritidsintressen eller vänskapsrelationer.

Vardagliga val som grund för psykisk hälsa

Det psykiska välbefinnandet kan stödjas genom att ta hand om tillräcklig vila, motion och en hälsosam kost. Motion ökar både kroppens välbefinnande och det psykiska välbefinnandet. Motion är ett bra sätt att lätta vardagens belastning och motion påverkar också sömnkvaliteten och aptiten. Hälsosam kost och regelbundna måltider är en viktig del av en persons välbefinnande. Måltider är också ett viktigt delat ögonblick med närstående. De kan vara de enda bärande rutinerna i en familjs brådskande vardag. Tillräcklig sömn och vila har en betydande inverkan på en persons psykiska hälsa och välbefinnande. Sömnens kvalitet och kvantitet påverkar fysisk uthållighet, koncentration, liksom känslor och interaktionssituationer. I den tröttas ögon kan saker se väldigt annorlunda ut än för den som är väl utvilad. Bekymmer verkar lätt större och tröskeln för irritation sänks.

Trevliga fritidsintressen, kreativa aktiviteter och kontakter med närstående är också sätt att stärka psykisk hälsa. Alla behöver mänskliga relationer och närhet i livet. Tillräcklig egen tid och aktiviteter som är betydelsefulla för en själv är också viktigt varje dag. Eleverna kan instrueras att överväga vilka saker som får en på gott humör i vardagen. Ibland kan det också vara nödvändigt att stanna upp och fundera på om dessa vardagliga saker också ökar det egna välbefinnandet. Psykiskt välbefinnande är också en livsfärdighet; färdighet att ta hand om sig själv och sina närstående.

Sinnet behöver stanna upp

Det är viktigt att hitta lämpliga sätt för sig själv att lätta på stress och belastning mitt i vardagen. Ibland är det bra att vara utan någon form av prestation. Även i skolan är det viktigt att se till att det finns utrymme för ögonblick av lugn och vila. Även en liten paus laddar hjärnan och kroppen och hjälper dem att återhämta sig. Lektioner kan inledas eller avslutas med en närvaroövning, eller en kort andningsövning kan hållas mitt i lektionen. En sådan här paus lugnar sinnet och kroppen och hjälper till att fokusera på lektionens prestationer. Lugnande färdigheter och medvetenhetsfärdigheter hjälper också till med känslomässig hantering och i mänskliga relationer. Det är naturligt för en person att handla känslomässigt i situationer när hjärnans limbiska system svarar på dem först. Pannloben reagerar lite långsammare och riktar vårt beteende i en konstruktiv riktning, så att situationen kan tolkas och förståndet kommer med i situationen. Andningsövningar hjälper den unga att stanna upp och göra mer medvetna val även då hen upplever intensiva känslor. Andnings- och närvaroövningar är också bra för att somna och lindra stress. De lugnar det autonoma nervsystemet och jämnar ut pulsen.

Vid skärmen

Idag tillbringar nästan alla dagligen tid vid skärmen och rutan. Unga kan tillbringa mycket tid vid olika skärmar eftersom det är en naturlig del av att studera, ta hand om vardagliga saker och kompisrelationer. Att använda eller spela på nätet går till överdrift när det börjar begränsa en ung persons dagliga sysslor och övrigt liv. Det måste finnas tid kvar under dagen för att göra andra saker, som att träffa närstående, äta tillsammans och få tillräckligt med sömn.

Även om ungdomar ofta redan verkar vara mer skickliga IT-proffs än vuxna, behöver de fortfarande vuxenskydd, livserfarenhet och vägledning om onlinebeteende. Mediefärdigheter skyddar unga människor och hjälper dem att utnyttja media i vardagen. Skolan kan ge riktlinjer för trygg och ansvarsfull användning av media genom att diskutera värden och vägleda till pålitlig information. Bra interaktionsförmåga och att visa empati är allt mer relevanta färdigheter också på sociala medier. Hur kommunicerar och uttrycker man sina åsikter på ett respektfullt sätt? Också trygghetsfärdigheter hör till mediefärdigheterna. Det är viktigt för en ung person att få information och lära sig att skydda sig själv och sin integritet, lösa problemsituationer och undvika obehagliga situationer på sociala medier.

Källa: Pesonen, A., Nurmi, R. & Hannukkala, M. 2022. En välbefinnande skola. MIELI Psykisk Hälsa Finland rf