FÖR LÄRAREN: Kompisfärdigheter

Startsida: MIELI | RIKU | SEKASIN
Kurs: Körkort i psykisk hälsa, åk. 1-2
Bok: FÖR LÄRAREN: Kompisfärdigheter
Utskrivet av: Vierailija
Datum: söndag, 24 november 2024, 21:38

Innehållsförteckning

1. Kompisfärdigheter

Goda mänskliga relationer och sociala färdigheter är grunden till psykiskt välbefinnande. Vi behöver alla en närstående person. Vi får trygghet och förtroende från samhället och upplever samhörighet. Av närstående får vi också hjälp i svårigheter. Personer som är viktiga för ett barn finns ofta i vänkretsen, familjen, i släkten, i skolan eller i en fritidsgrupp. Förmågan att skapa och upprätthålla mänskliga relationer är en grundläggande förutsättning för att skapa ett eget skyddsnät.

Kompisfärdigheter för att upprätthålla mänskliga relationer

För att sköta om mänskliga relationer behövs sociala färdigheter. Samarbete kräver förmågan att förhandla, ta hänsyn till olika perspektiv, lösa konflikter, turas om och dela saker och idéer. Mänskliga relationer kräver också aktiva färdigheter för att lyssna, empati och förmågan att uttrycka sina egna tankar tydligt och bestämt. Kompisfärdigheter betonas i barnets liv; hur man kommer överens och arbetar med andra barn och hur man hittar sin egen plats också i en stor grupp. Dessa kompisfärdigheter är också livsviktiga i framtiden vid övergången till studie- och arbetsliv. För att kunna ge varje barn upplevelser av att lyckas i interaktionssituationer med andra, krävs starkt vuxenstöd och vägledning för att lära sig ovanstående färdigheter.

Möten lämnar spår

Många vardagliga konflikter och problemsituationer beror på att man inte lyssnar eller förstår vad den andra säger. Dessa situationer kan lösas med empatifärdigheter, det vill säga genom att stanna upp för att lyssna på och möta en annan. I bakgrunden till empatiförmågan finns förmågan att identifiera, namnge och uttrycka de egna känslorna. Empatifärdigheter kan läras och de hjälper till att upprätthålla vänskapsrelationer. Dessa färdigheter kan övas kontinuerligt också i skolvardagen.

Se till att barnet inte lämnas ensam

Brist på nära vänner är förknippat med upplevd dålig hälsa, att trivas dåligt i skolan och skolutmattning. Vi vet att mobbning och att bli mobbad förutsäger långsiktiga problem, såsom depression, ångest och till och med utanförskap, både i skolan och senare i livet. En mobbad persons förtroende för människor kan vackla, vilket gör det svårt att bygga nya mänskliga relationer. En upplevelse av orättvisa eller likgiltighet kan ta över. Hopplöshet bör i sådana fall förvandlas till hopp, så att bitterhet och ilska inte växer till känslor som styr beteendet. Det är därför viktigt att efter mobbningen har slutat se till att ingen av parterna lämnas ensam med sina upplevelser och känslor. Vuxna bör övervaka situationen tillräckligt länge och ge utrymme och tid för diskussion och att prata om känslor. Det är viktigt att vara uppmärksam på att nya positiva upplevelser och stärkta kompisrelationer skapas både för mobbade och mobbare.

En positiv gruppdynamik förebygger mobbning

Systematisk inkludering av känslomässiga färdigheter och interaktionsfärdigheter i undervisningen av olika ämnen, samt förstärkning av positiv gruppdynamik under hela skolåret, förebygger ensamhet och skol - mobbning. På vilka sätt kan en vuxen i skolan stärka elevers gruppanpassning och positiva atmosfär? Vilka vanor ökar vi-andan och förstärker allas känsla av att bli hörda? Vilken atmosfär skapar den vuxna när hen går in i klassrummet bland de unga? Små ord och gärningar, leenden och gemensamma samtalsstunder ökar känslor av samhörighet och trygghet mitt i den hektiska vardagen.

Källa: Pesonen, A., Nurmi, R. & Hannukkala, M. 2022. En välbefinnande skola. MIELI Psykisk Hälsa Finland rf


2. Källor

Källor

Gordon, T. 2006. Toimiva koulu. Helsinki: Karisto.

Honkonen, T. & Salovaara, R. 2011. Rakenna hyvä luokkahenki. Opetus 2000. PS-kustannus.

Huhtanen, K.2007. Kun huoli herää. Varhainen puuttuminen koulussa. Opetus 2000. PS -kustannus.

Junttila, N. 2014. Lasten yksinäisyys. Luento. Turun yliopiston Rauman yksikkö 7.5.2014.

Junttila, N. 2013. Koululaisten yksinäisyys. Teoksessa Talgren, S. Kaveritaidot kaikille. Opas luokanopettajille. Mannerheimin Lastensuojeluliitto.

Kankkunen, P. & Harinen, P. & Nivala, E. & Tapio, M. 2011. Kuka ei kuulu joukkoon? Lasten ja nuorten kokema syrjintä Suomessa. Sisäasianministeriön julkaisu 36/2010.

Kauppila, R. A. 2005. Vuorovaikutus ja sosiaaliset taidot. PS-kustannus

Mattila, K-P. 2011. Lapsen vahvistava kohtaaminen. PS-kustannus.

Rastas, A. 2007. Rasismi lasten ja nuorten arjessa. Tampere University Press & Nuorisotutkimusseura / Nuorisotutkimus-verkosto.

Saari, K. 2009. Dialogisuus ja kohtaaminen – Tutkimus kristillisten koulujen toimintakulttuurista kasvatussuhteen näkökulmasta. Helsinki: Helsingin yliopistopaino.

Silkelä, R. 2003. Aito kohtaaminen opetusharjoittelun ohjaamisessa. Teoksessa R. Silkelä toim.: Tutkimuksia opetusharjoittelun ohjaamisesta. Joensuun yliopistopaino.

Skinnari, T. 2004. Pedagoginen rakkaus. PS-kustannus.

Souto, A.-M. 2011. Arkipäivän rasismi koulussa. Etnografinen tutkimus suomalais- ja maahanmuuttajanuorten ryhmäsuhteista. Nuorisotutkimusseura/ Nuorisotutkimusverkosto.

Suhonen, E. 2012. Johdanto ja oppimisen haasteet - tunteiden säätely ja oppiminen. Luento. Helsingin yliopisto 13.9.2012 & 20.9.2012.

Talib, M. 2012. Luento. Erityisyyden ja moninaisuuden kohtaaminen. Helsingin yliopisto 15.10.2012.

Tallgren, S. (toim.). 2013. Kaveritaidot kaikille. Opas luokanopettajille. Mannerheimin lastensuojeluliitto.

The role of Chronic Peer Difficulties in the Development of Children’s Psychological Adjustment problems. Child Development Vol, 74, issue 5