FÖR LÄRAREN: Vardagens val

1. Vardagens val

Vardagsvalen medför välbefinnande

Man kan sköta om kroppens och psykets välbefinnande med mycket vardagliga saker: genom att sova och vila tillräckligt, regelbundet äta god och hälsosam mat i gott sällskap, motionera tillräckligt, vårda de mänskliga relationerna, uttrycka känslor och utöva trevliga fritidsintressen. Det är bra att reflektera över vilka slags val man gör i vardagen. Främjar handlingssätten och handlingarna i vardagen det egna välbefinnandet? I 2014 års POPS anges att lyssna på kroppens och sinnets budskap som ett av inlärningsmålen i hälsokunskap. Barnet får till exempel handledning i att observera hur humöret och energinivån i skolan påverkas av att man hoppar över frukosten eller sover för lite på nätterna. Eleven övar på att identifiera kroppens och psykets budskap. Hen övar på att göra val som främjar kroppens och psykets välbefinnande.

Glädje genom lek, motion och kost

Lek är en del av en god vardag för en lågstadieelev. Ett barn behöver lek och fritid som inte styrs eller regleras av vuxna. Leken är det mest naturliga sättet för ett barn att undersöka och analysera saker. Genom att leka upplever barnet olika roller och övar på mänskliga relationer. Leken är barnets sätt att ge utlopp för och hantera känslor. Många lågstadieelever kan leka tryggt i sin närmiljö. Att få pröva sina vingar på det här sättet uppmuntrar barnet och ger hen tilltro till sin egen förmåga att klara av olika situationer. Det är viktigt att ge utrymme och tid för lek och fantasi också i skolan.

Ett barn rör sig av naturen. Att vi rör på oss får oss att må bra och ger oss framgångsupplevelser från barndomen till vuxenlivet. Idrott påverkar välbefinnandet på många sätt. Vi blir piggare, vår sömnkvalitet och kondition förbättras och våra motoriska färdigheter utvecklas. I idrott ingår ofta att göra saker tillsammans. Genom idrott skapar man vänskapsrelationer och lär sig interaktionsfärdigheter. För många barn är idrott även ett naturligt sätt att kanalisera känslor och ge utlopp för stresstillstånd i kroppen. Genom förluster och vinster utvecklas den emotionella kontrollen. Dessutom bjuder många idrottsgrenar på utmaningar och målsättningar i livet.

Det hör till skolelevers ålder att vara intresserad av många olika hobbyer och ha många intresseobjekt. Läraren kan ge eleven handledning och hjälpa hen att hitta en passande och meningsfull fritidssysselsättning. En lågstadieelev lär sig genom att göra saker, och det är en god idé att använda sig av aktiviteter också inom undervisningen.

Måltiderna skapar rytm i skolelevernas vardag och bjuder på rofyllda andningspauser. Måltidsstunderna är viktiga med tanke på orken och det sociala umgänget. God mat ä en njutning för många sinnen. Att äta tillsammans ger möjlighet att diskutera sina tankar och det som händer i ens liv med skolkamraterna och familjen. Att få äta godsaker ibland är viktigt för barn, och det ska även skapa välbefinnande! Att ständigt ersätta måltider med söta, salta eller feta mellanmål utgör däremot på längre sikt en risk för både den fysiska och den psykiska hälsan. Frukter eller bär gör det möjligt att äta både gott och hälsosamt.

Betydelsen av vila

Enligt barnpsykiater Jari Sinkkonen kommer leken och kreativiteten – viktigafaktorer för en god utveckling hos ett barn – igång först när barnet får tillräckligt med sömn, vila och ledighet. Sömnmängden och sömnkvaliteten inverkar på utvecklingen, inlärningen, aptiten, humöret och konflikttoleransen. Människans hjärna behöver laddningstid och vila.

Man tänker oftast att stress enbart är en del av vuxnas liv, men även barn kan uppleva stress. Stress uppstår i en situation där kraven överskrider resurserna. Kortvarig stress kan hjälpa oss att klara av utmaningar och öka uppmärksamheten och prestationsförmågan. Långvarig stress är däremot skadlig. Den skapar oreda i kroppens återhämtningssystem och kan leda till utmattning. Långvarig stress kan till och med skada det centrala nervsystemet.

Långvarig stress hos barn kan till exempel bero på mobbning, inlärningssvårigheter eller konflikter i hemmet. Stress kan även orsakas av press i fråga om prestationerna i skolan eller inom fritidsintressena, utseendet eller den sexuella identiteten. Exempel på stressymptom är sömnsvårigheter, smärtor och värk, onormala vredesutbrott, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, nedstämdhet eller ovilja att gå till skolan. Man kan stöda stressfrihet också i skolan. Läraren kan skapa möjlighet till regelbundna
stunder av ro och vila i klassen. Om eleverna lär sig angenäma sätt att slappna av redan under skoltiden kommer de att utnyttja dem genom hela livet.

Källa: Må bra tillsammans. Handbok för främjande av lågstadieelevers psykiska hälsa. MIELI Psykisk Hälsa Finland rf.

2. Digitala medier som en del av en bra vardag

Spelande, lek och kommunikation med digitala apparater har ersatt många av barnens traditionella tidsfördriv. Digitala spel och andra digitala medier är en kontinuitet till andra lekar och spel. Med deras hjälp leker man, skapar man berättelser och uttrycker sig själv, hanterar känslor, samt ingår i och sköter vänskapsrelationer.

Det är bra att diskutera med vårdnadshavare om de positiva och negativa inverkningar den digitala median har på välmående, och stöda familjer i att finna en balans i den digitala vardagen. Vad är en lämplig mängd användningstid av digitala medier per dag? Varför har spel, filmer och applikationer för sociala medier åldersgränser? Varför är det viktigt att för vårdnadshavare vara intresserad och diskutera spel och annan användning av digitala medier med barnet? Hur ska man agera, om barnet stöter på innehåll som är skadligt för utvecklingen? Hurdana gemensamt överenskomna regler har familjen? Hurudana regler skulle det vara bra att ha sinsemellan i klassen?

I digital media delar man glädje och framgång, där hittar man nya kompisar och där tröstar man och uppmuntrar. I spelen upplever man spänning, glädjerus av att vinna och man lär sig att tåla besvikelser. Digitala medier är också en utmärkt miljö för att lära sig känslo- och kompisfärdigheter.

Å andra sidan möjliggör digitala medier att utelämna någon ur gruppen, nedslående kommentarer, hatspråk och att dela innehåll som är skadligt för utvecklingen. Det är viktigt att vårdaren visar positivt intresse för barnets användning av digital media, så att barnet vågar berätta även när upprörande eller hemska saker påträffas. Vårdarens uppgift är också att vägleda barnet i ansvarsfull och empatisk användning av digitala medier.

Oro beträffande användningen av digitala medier har blivit vanligare bland föräldrarna. Det finns orsak till att bli orolig, om medieanvändningen påverkar utförande av hemuppgifter, ork, känsloliv, eller om familje- eller kompisrelationerna försämras. Genom att övervaka användningen av digitala medier samt följa åldersgränserna för spel och filmer säkerställer man att barnen inte kommer i kontakt med innehåll som är olämpligt med tanke på deras utvecklingsskede. I familjen är det också viktigt att tillsammans skapa regler om hur mycket tid man tillbringar med digital media, samt att man avslutar användningen av digital media i god tid innan läggdags.

Det är viktigt för uppfostrarna att försäkra sig om att vardagens bitar är i balans. För många är användning av media är ett viktigt sätt att slappna av. Det är emellertid ändå bra att se till, att barnet dagligen får tillräckligt mängd motion, möten ansikte mot ansikte med kompisar och familjen, regelbundna måltider samt tillräckligt med nattsömn. Dessa är speciellt viktiga för barns utveckling och välmående.

3. Källor

Källor

Gireesh, Das & Viner 2018. Impact of Health Behaviours and Deprivation on Well-being in a National Sample of English Young People. BMJ Journals.

Harviainen, J. T. & Meriläinen, M. & Tossavainen, T. (toim.) 2013. Pelikasvattajan käsikirja.

Karila-Hietala, R. & Wahlbeck, K. & Heiskanen, T. & Stengård, E. & Hannukkala, M. (toim.) 2013. Mielenterveys elämäntaitona. Mielenterveyden ensiapu 1. Suomen Mielenterveysseura.

MLL: Hyvinvointia digiajassa -verkkosivut

NHS Inform. Five Steps to Mental Well-being.

Parvela, T. & Sinkkonen, J. 2011. Kouluun! Ekaluokkalaisen vanhemmille. Helsinki: WSOY.

Sinkkonen, J. 2012. Mitä lapsi tarvitsee hyvään kasvuun. Uusi painos. Helsinki: WSOY.