FÖR LÄRAREN: Respektera din kropp!

Startsida: MIELI | RIKU | SEKASIN
Kurs: Körkort i psykisk hälsa, åk. 3-4
Bok: FÖR LÄRAREN: Respektera din kropp!
Utskrivet av: Vierailija
Datum: måndag, 25 november 2024, 05:58

1. Respektera din kropp!

Vad är fostran i trygghetsfärdigheter?


Främjande av säkerheten och trygghetsfärdigheter har angetts som mål för läroämnet omgivningslära i 2014 års läroplan för den grundläggande utbildningen. Inom fostran i trygghetsfärdigheter lär man barnen hur de kan undvika att hamna i situationer där de blir mobbade, nertryckta, utsatta för våld, förledda, ofredade och sexuellt utnyttjade eller hur de kan skydda sig själv och försvara sina gränser om de hamnar i situationer av detta slag. Fostran i trygghetsfärdigheter innebär att bereda sig på hotfulla situationer och lära sig överlevnadsstrategier. Målet med fostran i trygghetsfärdigheter är även att främja barnens självkänsla och självförtroende, de emotionella färdigheterna och interaktionsfärdigheterna, goda vänskapsrelationer och den omvårdnad och trygghet de vuxna ger.

Trygghet är ett av människans centrala behov, som alla ska ha rätt till och som människan av naturen eftersträvar. Att sörja för tryggheten i barnens uppväxt- och inlärningsmiljöer är viktigt med tanke på utvecklingen av personligheten och stabiliseringen av det emotionella systemet samt inlärningen. Ett barn som upplever sig vara tryggt har vilja och förmåga att rikta sig mot omgivningen med en öppen och undersökande inställning. Ett barn som upplever otrygghet och osäkerhet måste ständigt vara på sin vakt för att trygga sin säkerhet. Denna vaksamhet stör uppmärksamhetsregleringen och koncentrationsförmågan och därmed även inlärningen.

Alla barn riskerar i teorin att bli föremål för olika former av våld och ofredanden. Barns naturliga nyfikenhet och den stora spridningen av sociala medier och olika diskussionsforum medför att barnen riskerar att bli utnyttjade. De vuxna bör varken överdriva riskerna eller överföra sina egna rädslor till barnen. Det är dock bra att vara medveten om riskerna, så att man kan påverka dem i förebyggande syfte. Man ska lära barnet att identifiera hotfulla situationer, ge hen information om rätten till säkerhet och fysisk integritet samt öva på sätt att skydda sig själv från skadliga influenser.

De vuxnas roll inom fostran i trygghetsfärdigheter


Barns trygghet åligger inte enbart barnen själva, utan är i synnerhet föräldrarnas och andra vuxnas ansvar. Man bör fästa uppmärksamhet vid de vuxnas förmåga att trygga barnens möjlighet att växa och utvecklas i lugn och ro. De vuxna ska lära barnet ansvarsförmåga och öka barnets medvetenhet om sina rättigheter och möjligheter. Det är viktigt att de vuxna i barnens omgivning är alerta, visar omsorg och intresse för barnen och för en diskussion om att skydda barnen från skadande och psykiskt uppskakande erfarenheter samt kommer överens om gemensamma spelregler och gränser i livet. Föräldramötena kan vara ett forum för en sådan diskussion. Gemenskap och samarbete är viktiga hörnstenar vid fostran i trygghetsfärdigheter, både när det gäller vårdnadshavarna och det multiprofessionella teamet. Fostran i trygghetsfärdigheter fungerar bäst när den genomförs i alla barngrupper i inlärnings- och uppväxtmiljön, till exempel så att skolans interna läroplan innehåller enhetliga riktlinjer och gemensam praxis. Fostran i trygghetsfärdigheter ger barnen mod att berätta om sina problem för vuxna och därmed blir även de vuxna lättare varse barns bekymmer och illamående. Det är absolut nödvändigt att de vuxna kommer överens om hur man ska gå till väga i situationer som väcker oro när man genomför fostran i trygghetsfärdigheter.

Mot livskontroll


Genom fostran i trygghetsfärdigheter stärker man tryggheten i de mänskliga relationerna, vilket kommer till synes som närvarande vuxna, återkommande omsorg och omtanke. Det centrala i uppbyggnaden av tryggheten är den vård och interaktion som sker med föräldrarna eller andra vuxna som vårdar barnet och som sakta internaliseras som grundläggande trygghet och förtroende i barnet. Barnet märker att hen klarar av situationer som känns skrämmande, och känslan av kontroll och tilliten till överlevnadsförmågan stärks. Att barnet är behövande, dvs. tar emot stöd och omvårdnad, och att de egna överlevnadsstrategierna utvecklas är två faktorer som stöder varandra och som utvecklas i en ömsesidig relation. Förmågan att ta hand om sig själv utvecklas genom den trygghet som närhet ger och genom stödet från omgivningen.


2. Lähteet, kirjallisuutta ja linkkejä


Lajunen, K. , Andell, M. & Ylenius-Lehtonen, M. (2015). Tunne- ja turvataitoja lapsille. THL.

Nurmi, R., Sillanpää, A. & Hannukkala, M. 2017. Hyvää mieltä yhdessä. Käsikirja alakoululaisen mielenterveyden edistämiseen. MIELI Suomen Mielenterveys ry.

Väestöliitto. Turvataidot ja lapsen keho-juliste