FÖR LÄRAREN: Värden och attityder

Upplevelsen av att ens liv är betydelsefullt är en viktig del av psykisk hälsa. Barnet upplever sitt liv som betydelsefullt när hen känner att hen är viktig och värdefull för andra. Värdereflexioner stärker självkännedomen och inriktningen på de egna valen samt utvecklar det kritiska tänkandet. När barnet lär sig att identifiera sina styrkor och möjligheter blir det lättare för hen att göra sådana val i livet som stöder hens värderingar och gör livet meningsfullt. Att sakna en uppgift i livet kan leda till känslor av hopplöshet och likgiltighet och rubba den psykiska hälsan. En atmosfär som präglas av omsorg, acceptans och delaktighet skapar upplevelser av betydelsefullhet i skolan. Att man gemensamt förundras över och diskuterar små och stora frågor i livet hjälper barnet att på ett tryggt sätt hitta sina egna värderingar och respektera andras val.

Värden och fostran i skolan

I Finland fastställs de grundläggande värdena inom undervisningen på nationell nivå i läroplanerna. Värdena stillhet, anspråkslöshet och självbehärskning försvann från skolornas läroplaner på 1920-talet. I stället har vi fått värden som tolerans, hållbar utveckling och samarbetsförmåga. Denna förändring visar även att de samhälleliga värderingarna har förändrats. Exempel på värden som bevarats inom skoluppfostran genom årtiondena är ärlighet, rättvisa och vänlighet.
Samtidigt som teknologin får större fotfäste i skolorna och kompetens och livslångt lärande framhävs behöver man även färdigheter i att stöda välbefinnandet och livskompetensen. Det man satsar på och ger tid för i skolvardagen berättar om skolans värderingar. Skolans värderingar återspeglas bland annat i reglerna, bedömningen, temana under läsåren, de ekonomiska lösningarna, välbefinnandet bland personalen samt de gemensamma verksamhetsmodellerna. Skolans ledning spelar en viktig roll som möjliggörare av gemensamma värden. Att den psykiska hälsan stärks i barndomen skapar en grund för att individen i framtiden kan göra en insats som samhällsmedlem. Det här är även en förutsättning för hållbar utveckling.
I skolan förmedlar läraren värderingar, av vilka en del styrs av läroplanen och yrkesfältet, medan en del uppstår till följd av lärarens personliga värderingar. Värderingarna inverkar medvetet eller omedvetet på de dagliga valen. Det är bra om läraren reflekterar över vilka slags värderingar hen förmedlar till sina elever genom sitt uppförande, sina gester och sitt tal. Ibland kan det man säger och kroppsspråket stå i konflikt med varandra. Att observera sina känslor och handlingar hjälper en att bli medveten om konflikter av det här slaget.

Moralutveckling

Värderingarna och värdefostran är starkt kopplade till moralutvecklingen. Det moraliska tänkandet anknyter till vilka beteenden som anses vara passande och opassande och vilka handlingar som anses vara rätt och fel, goda eller onda. Att lära sig rätt och fel är en viktig del av barnets utveckling. Det tar år att internalisera värderingarna till barnets egen röst, samvetet. Det lilla barnet begrundar fortfarande saker och väljer lösningar ur sitt eget perspektiv. Rädsla för auktoriteter och ett eventuellt straff eller den egna fördelen och det egna välbehaget definierar moralen och huruvida handlingarna är berättigade. När moralen utvecklas utgör gemensamma regler och värderingar samt viljan att vara ett snällt barn och vara de närstående till lags grunden för den moraliska slutledningen. Så småningom lär barnet sig hur man ska agera och börjar då successivt uppfatta samhällets normer och värderingar. Ett barn i åldern 7–10 år lever i en fas av regelmoral och älskar således regler. Barn över 10 år befinner sig ofta redan i avtalsmoralens fas och kräver därmed motiveringar till de regler som ges. Vuxna har förmåga att göra moraliska val genom att samtidigt beakta sina egna principer och samhällets bästa.

Skolan som scen för den etiska utvecklingen

I skolan stöder man barnets etiska reflexioner och ger erfarenheter av att det är givande att agera i enlighet med de gemensamma värderingarna. Barnet behöver handledning, stöd och ibland till och med ingripanden när hen övar på att göra värdeval och förstå följderna av sina handlingar. I skolvardagen uppstår ständigt situationer där barnen gör etiska val. Vem ska jag leka med under den här rasten? Vilka borde jag bjuda på mitt födelsedagskalas? Måste man alltid säga sanningen till en kompis? Värdediskussioner och etiska reflexioner kan genomföras redan med små barn med hjälp av praktiska exempel och känsloupplevelser. Man kan diskutera med eleverna hur det känns när man vet att man gör rätt och vilken betydelse det har för ens eget humör och välbefinnande samt för hela gruppen och samhället. Ibland är även det som känns bra för en själv och ger en välbehag inte nödvändigtvis det etiskt rätta alternativet och skapar heller inte välbefinnande för en själv på lång sikt. Barnet stöds till insikt om att de egna valen och handlingarna inverkar på livskvaliteten och inriktningen på livet.

Källa: Må bra tillsammans. Handbok för främjande av lågstadieelevers psykiska hälsa. MIELI Psykisk Hälsa Finland rf.