2. Man kan lära sig överlevnadsstrategier

I skolan kan man hjälpa barnet att identifiera och stärka de överlevnadsstrategier som passar hen. Man kan tillsammans med barnen ta del av olika sätt att hantera såväl vardagsbekymmer som större sorg. En person ur elevvårdspersonalen kan även bjudas in att delta i en lektion av det här slaget. Den vuxna fungerar som ett exempel på att det är tillåtet och rekommendabelt att tala om och visa känslor. Då blir det även lättare för barnet att våga uttrycka sina känslor. Den vuxna kan medvetet sträva efter att namnge sina känslor och hjälpa barnet med identifieringen av känslorna med hjälp av till exempel olika berättelser, känslokort och känsloordlistor. Ibland uppstår ett samtal på tu man hand mest naturligt parallellt med någon aktivitet, till exempel samtidigt som man sätter upp klassens teckningar på väggen eller ordnar skolbänkarna.


Läraren är ingen terapeut och ska heller inte vara det. Inom konst- och färdighetsämnena finns naturliga möjligheter att behandla ett barns upplevelser av sorger och problem. Musik, skrivande, läsning, ritande, byggande, målande, formgivning, dramaövningar, dans, fotografering och annan kreativ verksamhet kan genom det symboliska avståndet vara till hjälp när det gäller att få ordning på känslor och tankar. För andra är idrott och annan fysisk verksamhet i stället av största vikt som redskap för sorgearbetet.

Samarbetet mellan barnet, hens föräldrar och läraren är viktigt när man försöker hitta en så god lösning som möjligt för hanteringen av sorgen eller krisen och planerar hur barnets normala skolvardag ska komma igång på ett så naturligt sätt som möjligt. Barnet kan uppföra sig på helt olika sätt hemma och i skolan, vilket kan komma som en överraskning vid samtal mellan läraren och föräldrarna. Tillsammans kan man även komma överens om på vilket sätt man ska berätta om saken för de övriga eleverna eller det övriga skolsamfundet eller om man ska berätta något över huvud taget. Det är bra att se till att föräldrarna känner till vilka stödmöjligheter elevvården erbjuder.

Källa: Må bra tillsammans. Handbok för främjande av lågstadieelevers psykiska hälsa. MIELI Psykisk Hälsa Finland rf.