FÖR LÄRAREN: Redskap att hantera livet

Om man blir orolig över en ung person är det varje vuxens an - svar i skolan att prata om saken med den unga. Att fråga och prata ger uttryck för en känsla av trygghet och att man bryr sig om den unga. Att hantera vardagliga mindre kriser tillsammans med en ung person ger hen erfarenhet av att klara sig i livet och verktyg för att hantera större kriser.

Att prata om bekymmer

Ofta räcker redan den vuxnas genuina intresse och närvaro under samtalsstunden. Den vuxna behöver inte ha färdiga lösningar eller förslag på en situation. Att bli hörd och få personlig uppmärksamhet är redan det betydelsefullt för den unga. Att ta upp något till diskussion erbjuder en möjlighet för den unga att prata. Fastän den unga inte genast vill berätta om sin situation, kan hen vända sig till den vuxna senare vid en lämpligare tidpunkt. Om det behövs kan man tillsammans med den unga boka tid till eller besöka till exempel skolhälsovårdarens mottagning. Det är viktigt att försäkra sig om att den unga får hjälp och inte lämnas ensam med sina bekymmer.

Vad gör dig stressad?

Även en ung person kan uppleva stress och bli utmattad. Stress uppstår i en situation där belastningen överstiger en persons kraftresurser. Kortvarig stress kan också ofta hjälpa till att klara av utmaningar och gör en mer uppmärksam. Långvarig stress är dock skadlig. Stress kan orsakas av olika påtryckningar relaterade till skolgång, fritidsintressen eller till exempel utseende och sexuell identitet. Problem i ungdomen är ofta relaterade till mänskliga relationer och familjeproblem. När det gäller sociala relationer är ensamhet och skolmobbning de största orsakerna till stress. Den unga är också utsatt för socialt tryck och tenderar att observera sig själv i andras sällskap. Under den ungas trötta, irriterade eller lättfrustrerade beteende kan det gömma sig tryck och stress. Vanliga psykosomatiska symtom på stress inkluderar trötthet, muskelspänningar, huvudvärk och känslor av otålighet, frustration, nedstämdhet och irritabilitet och svårigheter att somna. Unga bör få tillräckligt med information om hur man kan hantera svåra och stressiga situationer och hur man kan lätta på belastningen i ens egen vardag. Det är också bra för skolans vuxna att fundera på de värden som studiekulturen bygger på. Ett hurudant sätt att prata uppmuntrar och stöder de ungas lärande och studier? Hur skapar man en atmosfär som uppmuntrar till att prata om utmattning eller svårigheter? Och hur kommunicerar man till de unga vad som är tillräckligt bra?

Redskap att hantera livet

Människor har olika sätt att hantera bekymmer, stress eller kriser. Red - skap att hantera livet hjälper att anpassa sig till en förändrad livssituation och höjer humöret. Någon som klarar sig socialt pratar om sina bekymmer och kan söka stöd från sina närstående. En börda kan lättas genom att uttrycka sina känslor, till exempel genom att gråta eller skratta. Olika sätt att uttrycka sig själv, som att skriva, rita, spela eller dansa, kan vara viktiga kanaler för unga att lätta på belastningen i vardagen och behandla svåra frågor. För en del är det naturligt att göra listor och lösa problem genom resonemang. För att klara sig och hitta lösningar i livet kan man använda fantasin, till exempel genom att tolka drömmar eller fantisera. Spiritualitet och att söka svar och stöd från religion, ideologier eller olika värden är för vissa verktyg för att hantera livet. En person som hanterar livet på ett fysiologiskt sätt lättar på belastningen genom att koppla av eller med motion, hanteringen stöds också av god kost och tillräcklig sömn. I skolan kan den unga lära sig vilka redskap för att hantera livet och vilka sätt att stödja det psykiska välbefinnande i vardagen känns naturliga för hen. Ju mer redskap en person har för att hantera sin vardag, desto bättre är hens chanser att klara av ännu större kriser.

Den unga och sorg

Sorg är en stark och långvarig ledsnad, orsakad av en förlust, en svår händelse eller en obehagskänsla. Sorgen är en reaktion på förlust eller hot om förlust. Sorgen påverkas bland annat av förlustens karaktär, individens personlighet och tidigare erfarenheter och det stöd som erhållits under sorgeprocessen. Sorg kan ha fysiska tecken som aptitförändring, minskat intresse och gråtmildhet. En ung person kan också känna sig skyldig till vad som hände, eller tänka på det mycket svartvitt och absolut. I barn - domen och tidiga tonåren är det ganska vanligt att sörja en kort stund; perioder då den unga personen sörjer djupt men snart återgår till normala aktiviteter. Stunderna av sorg och det normala tillståndet kan förändras mycket snabbt. Att sörja är också individuellt, alla sörjer på sitt eget sätt och i egen tid. För någon annan kan en till synes liten förlust orsaka någon annan stor sorg.

Den unga och kriser

En kris är en förändrad livssituation eller en avgörande vändpunkt som försätter människan i en ny situation. En kris kan vara relaterad till den egna uppväxten och utvecklingen, eller till en plötslig händelse som en olycka, försvagad hälsa eller en närståendes död. Utvecklingskriser inkluderar till exempel förändringar i kroppen och parförhållanden, liksom övergången från ungdom till vuxen ålder. Vissa kriser försvinner på egen hand och hanteras med stöd av familj och när - stående. Det är bra att bli orolig när den unga människans beteende eller funk - tionsförmåga förändras kraftigt. Frånvaro, trötthet och tillbakadragenhet, eller å andra sidan irritabilitet, fientlighet och lättretlighet kan vara egenskaper hos en ung person som genomgår en kris. En kris kan orsaka förvirring, oförståelse, ilska eller tomhet hos en ung person. En kris är ofta en process som involverar olika faser. Att gå från fas till fas är inte alltid lätt, och fasernas varaktighet kan variera från person till person.

Hur stöder man en ung person som genomgår en kris?

En ung person kanske inte ännu har erfarenhet av kriser, sorg eller starka känslor. Det kan vara svårt för hen att lita på att känslostormarna kommer att gå om och att hen kommer att känna sig bättre. Fysiska reaktioner och känslor i kroppen kan också överraska en ung person. I dessa situationer behövs vuxna för att lyssna och ge acceptans och utrymme för den ungas känslor. Det är bra för en vuxen att vara medveten om att krishanteringen ibland inte börjar omedelbart, utan den unga personens beteende verkar förvånansvärt normalt i skolan. I det - ta fall är det viktigt att låta den unga gå framåt i sin egen takt. Alla har sina egna sätt att bearbeta svåra livssituationer. Man bör inte vara för försiktig med att ta upp något till diskussion. Att fråga direkt gör inte situationen värre, utan kan till och med vara lättare för den unga. Tillsammans med den unga personen kan man komma överens om hur sakerna ska diskuteras med andra elever och vuxna. På så sätt behöver den unga inte vara rädd för andras reaktioner. Vardagens rutiner i skolan stöder känslan av kontinuitet i livet och skapar trygghet mitt i en kris. Samtidigt är det bra att erbjuda omsorg och flexibilitet i vardagliga saker. Olika sorgeritualer (tända ett ljus, skriva ett brev eller ett kort) kan kännas som ett bra sätt för unga att bearbeta gemen - sam sorg. Läraren kan i klassen ta upp sorg, kriser och dess fa - ser, liksom olika bearbetningsstilar och be till exempel skolans kurator delta i lektionen. Eleverna lär sig att kriser och sorg är en del av livet, man kan prata om dem och klara sig igenom dem. Det viktigaste är att vara en trygg vuxen som lyssnar och är närvarande och vägleder till stöd och professionell hjälp vid behov

Källa: Pesonen, A., Nurmi, R. & Hannukkala, M. 2022. En välbefinnande skola. MIELI Psykisk Hälsa Finland rf