Forskningen och utvecklingen av förebyggande metoder tog avstamp i föräldrarnas psykiska problem. Den amerikanske professorn William Beardslee och hans arbetsgrupper utvecklade metoden familjeintervention (Beardslee m.fl. 2003), vars syfte var att stödja familjer och barn och förhindra att problemen förs vidare till nästa generation. När Tytti Solantaus återvände från ett forskningsbesök i Boston finansierat av Finlands Akademi, tog hon med sig metoden till Finland 1996 (Solantaus och Beardslee 1996). 

Traditionellt har stödjandet av barnen och föräldraskapet inte ingått i den psykiatriska vården av vuxna. För att åtgärda situationen inleddes programmet Familj och barn i samspel år 2001 med stöd från social- och hälsovårdsministeriet. Till en början hade Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes) ansvaret för programmet och det fortsatte inom Institutet för hälsa och välfärd (THL). Idag ansvarar MIELI rf för FBT-arbetet. 

Föra barnen på tal-metoden,som inbegriper FBT-samtalet som utvecklats av Tytti Solantaus och FBT-rådslaget som utvecklats av Mika Niemelä och Solantaus, tillhör metodfamiljen Familj & barn i samspel.I samma metodfamilj ingår också Beardslees familjeintervention (Beardslee m.fl. 2003), som i Finland kallas för Familj & barn i samspel (TLP) -familjeinterventionen. Forskning har visat att FBT-metoden och TLP-familjeinterventionen är effektiva metoder för stöd i föräldraskapet. Finländska studier har gjorts i familjer där en förälder insjuknat i depression (Solantaus m.fl. 2006, 2009, 2010; Toikka & Solantaus 2006; Punamäki m.fl. 2013) och i familjer där en förälder har insjuknat i cancer (Niemelä m.fl. 2010, 2012). 

 I metodfamiljen ingår dessutom Bitta Söderbloms och Matti Inkinens stödgruppsmetod Vertti för barn och föräldrar(Söderblom och Inkinen, 2018). Föräldrarna och barnen i Vertti-grupperna har rapporterat att de har haft nytta av att delta i grupperna eftersom de kunde samtala om svåra saker hemma och hade blivit bättre på att förstå varandra (Söderblom 2015, 2018). 

Det sista tillägget till metodfamiljen är En bra vardag för barn (Uotila och Tolvanen 2021), som riktar sig till frivilliga som möter familjer. 

Föra barnen på tal-metoden har införts inom hälso- och sjukvården, socialvården och brottspåföljdsarbetet samt i barnens utvecklingsmiljöer, småbarnspedagogiken och skolan. Migrationsverket inledde FBT-arbete med asylsökande 2017.FBT-arbetet kan omfatta hela servicesystemet i ett område (Solantaus och Niemelä 2016). 

Metodfamiljen Familj & barn i samspel har även väckt intresse utomlands, i synnerhet inom arbetet med psykiskt insjuknade föräldrar och deras familjer (Solantaus och Puras, 2010; Solantaus m.fl. 2015). I Sverige har man, utöver FBT-metoden och TLP-familjeinterventionen, lärt ut och börjat använda Vertti-metoden. Föra barnen på tal-metoden har lärts ut och införts i varierande omfattning i bland annat Australien (www.copmi.net.au), Italien och Grekland. I Australien har FBT-metoden även använts inom tjänster för spelberoende (Doussa m.fl. 2017; Solantaus 2017) och det går att lära sig metoden via en e-utbildning (Tchernegovsky m.fl. 2015). Arbetet är i sin linda i Japan, Norge, Schweiz och Estland. Handboken Hur hjälper jag mitt barn, som tillhör metodfamiljen och riktar sig till föräldrar med psykiska problem, har getts ut på tolv språk. 

 


Viimeksi muutettu: maanantai 21. helmikuuta 2022, 12.07