Familjeinterventionen består av sex till åtta träffar i familjer med ett barn. Antalet träffar ökar med antalet barn. Familjerna fördelades slumpmässigt i en FBT-grupp och en familjeinterventionsgrupp. Alla föräldrar fick handboken Hur hjälper jag mitt barn?

I studien undersökte man hur metoderna påverkade barnens symtom, vilken nytta föräldrarna upplevde av metoderna samt hur genomförbara och säkra metoderna var (att de inte medförde nackdelar, till exempel ytterligare skuldkänslor eller depression). Medarbetarnas upplevelser undersöktes i ett separat material. Resultaten har rapporterats i följande publikationer: Toikka och Solantaus, 2006; Solantaus m.fl. 2009, 2010; Punamäki m.fl. 2013.


VIDEO: EVIDENSFORSKNING OM FAMILJ OCH BARN I SAMSPEL -METODERNA




  • Båda metoderna visade sig vara ändamålsenliga och användbara både för familjerna och tjänsterna, och de medförde inga nackdelar. 
  • Föräldrarnas skuldkänslor minskade, tilltron till familjen och barnens framtid ökade och föräldrarna fick vägledning i sitt föräldraskap. 
  • Barnens positiva sociala beteende förstärktes och ångest- och depressionssymtomen minskade i båda metodgrupperna, depressionssymtomen mer i TLP-familjeinterventionen (Beardslee familjeintervention).
  • Med hjälp av FBT-metoden korrigerades barnens depressiva tankemodeller, vilket förklarade metodens effektivitet.
  • Medarbetarnas arbetsglädje och -motivation ökade när de med hjälp av dessa metoder gav patienten stöd i sitt föräldraskap och stöd åt patientens barn.
  • FBT är en lågtröskelmetod för stöd i föräldraskapet. Familjeintervention lämpar sig för situationer där man eftersträvar en mer intensiv och långvarig process.

Viimeksi muutettu: lauantai 16. marraskuuta 2019, 09.54